Välkommen till sommarutställning i Linköping

Idag var det dags för invigningen av min utställning ”Stigar och stråk” i St Lars kyrka i Linköping, i form av en mässa på tema skapelsen.

Det blev en härlig stund tillsammans i kyrkans svala vackra rum, när Catharina Helmerssons betraktelse om skapelsen och sång av Tuva Fredin till orgelmusik med Bo Ingelberg samt mina akvareller, allt sammantaget lyfte kyrkan till en härlig höjd.

Utställningen hänger fram till den 1 augusti. För att se kyrkans öppettider, se St Lars kyrkas hemsida.

Här kan du läsa mer om utställningen i reportaget från Corren den 25/6 2021.

Lämna ett svar Avbryt svar

20 november - Med första snön blommar åter min strimamaryllis. november 20, 2024
Det var utlovat ett möjligt snökaos till idag, men det kom alldeles av sig och drog förbi söder om landet och försvann upp i en båge mot Östersjön. Istället kom Norrlandskusten att drabbas av "snösmockan". Alltid denna hysteri numera med den första snön. När jag var barn snöade det bara, alldeles naturligt och självklart. Det var […]
13 november - Den gäckande illern november 13, 2024
Mycket trist är det, att jag har sett betydligt fler döda än levande och länge trodde jag att mårddjuret iller bara fanns i sydligaste Sverige, i Skåne och Halland med omnejd. Jag lutade mig därvid mot gammal facklitteratur som angav att arten saknades från Mellansverige och norröver. Iller, akvarell målad idag, 13 november 2024.Hoppas att ni […]
12 november - Min kamelia blommar november 12, 2024
Så är det dags för höstens stora händelse i ateljén. Min kamelia blommar i år igen. Dubbla, rosenröda blommor lyser upp mitt mörker.Kamelia.Trädet fick komma in för en månad sedan efter en sommar utomhus hemma. På så sätt fick det lust och tid för mognad och prunkande skönhet.Kamelia.
11 november - "Nattens änglar" november 11, 2024
Förr i tiden då jag var ung kunde jag höra rödvingetrastens lockläte. Det var en spetsigt vibrerande "i"-ton, i ornitologernas bibel - Fågelguiden beskriven som, "ett sugande och aningen strävt "styyyf". Ja, ja. Jag håller med min gamle vän Frank om det där med att via bokstäver försöka tonsätta fåglars läten har mycket i övrigt […]
6 november - Det mörknar i världen november 7, 2024
Även i det allra mörkaste måste vi söka ljuset, låta det sippra in genom den minsta av revor och aldrig ge upp hoppet. Så förlorar vi inte.
6 november - Besök i Ronda november 6, 2024
Efter kålpudding och GustavIIAdolf-bakelse idag är jag nu tillbaka i ateljén ett par timmar för att berätta om vårt besök i den gamla bergsstaden Ronda i Andalusien i Spanien.Det var den 30 oktober. Vi hade hyrt bil för två dagar och for upp i bergen rakt norrut från hotellet i Marbella. Vi hade enligt mitt […]
3 november - Kjell Antonsson i naturum Tåkern november 4, 2024
Igår tog vi oss, Ulla, Lars och jag, ner till naturum Tåkern för en spännande föreläsning av biologen Kjell Antonsson. Ämnet var utmanande: "Tåkern - Östergötlands artrikaste lokal?"Ulla tog kortet på Lars och mig genom strandskogen ner mot naturum Tåkern.Kjell tog emellertid loven av rubriken det första han gjorde, genom att per samlat resultat i […]
1 november - Reaktioner efter ett ingrepp vid Naturum Tåkern november 1, 2024
Notera att jag har gjort ett senare tillägg längst ner i artikeln. Ett viktigt tillrättaläggande. (2 /11 - Gebbe Björkman) Jag hann bara precis hem för att hinna ta del av flera arga kommentarer på nätet, röster av indignation och förtvivlan. De kom från aktiva medlemmar i den ideella föreningen Tåkerns fältstation, vilka kände sig överkörda. […]
31 oktober - Besök vid Europas sydligaste udde. november 1, 2024
Den 22 oktober, i vackert sommarväder, hyrde vi bil och for iväg västerut längs den spanska sydkusten. Målet var Tarifa, Europas sydligaste udde, känd bland naturvetare för sitt magnifika fågelsträck mot Afrika under hösten och även för vindsurfare, som från hela världen, nästan, samlas för att "Kitesurfa" i den ständigt hårda vinden mellan Medelhavet och […]
29 oktober - Min historia om den vita hattmurklan oktober 29, 2024
Så dök den upp igen, den lilla, nästan genomskinligt vita hattmurklan, Helvélla crispa. Återigen i min gräsmatta vid ateljén där jag upptäckte den förlidet år. I år var den nästan ynkligt liten och oansenlig, så att jag fick leta extra noga. Men den fanns där till slut inför mina sökande ögon och gladde mig med […]